Har då och då tänkt på hur språket kan te sig svårt att förstå även mellan svenskar som kommer från olika delar av landet. Ibland har samma ord helt olika betydelser och språkförbistring uppstår. En vän som kommer ifrån Arboga gjorde en knepig min då vi var ute på skogspromenad och jag visade en trevlig skogsglänta och sa:

-Här brukar vi majja på vårkanten.

Hennes ögon blev inte mindre då jag fortsatte:

-Vi brukar rida hit och ibland följer några ungar med och majjar.

Hon hade aldrig hört ett så löjligt ord för picknick och var övertygad om att vi menade att vi rökte marjuana och med små barn tillråga på allt. Picknick är väl ännu löjligare har nån sett en pick nicka.

Att säga till en norrman att man pular i trädgården är väl lite frispråkigt men

att säga till den samme att man pular med sina hästar börjar bli lite perverst.

En gammal kollega från Polen berättade att han var kanotfull i helgen vilket är än bättre beskrivning eftersom en full kanot blir lite vinglig.

En ungersk man kom in i tobaksaffären i vår stad och var mycket röksugen

varpå han sa med myndig röst till den unga tjejjen i kassan:
-Pippa!

När han visade med en gest hur han stoppade pipan, genom att göra ena handen som ett hål och stoppa andra handens pekfinger där i, då gick tjejjen ut och hämtade sin chef som fick köra ut snuskhummern.

En Brittisk herre hade för vana att knulla över till kiosken för att köpa cigg.

En man från mellansverige tyckte det var jobbigt att pöka med två hästar samtidigt i transporten varvid han nöjde sig att lasta en så det blev mindre pök. Vi skrattade behärskat eftersom dyliga skämt inte uppskattades av denne herre. Gonatt!