Moralens väktare och formaliteternas bevarare Emma af Sopemaden har tänkt igen.

Min långa och snygga kompis som börjat rida igen efter en tids stiltje.

Hon har givit mig äran att vägleda henne till grunderna i den akademiska ridkonsten.

Hon har aldrig skadat sig svårt eller fastnat i stereotyper som undertecknad så ridningen går framåt i rask takt och jag tycker det är skoj och ger beröm.

Men ställer mig ibland frågan hur ska vi ge beröm.

Beröm som väcker löje.......

Jag kan då och då komma på mig att beröma det uppenbara oftast med djuren men också ibland med folk.

är lilla Tilda har tagit en pinne och springer iväg med sin skatt rak i ryggen och öronen lite bakåt kan man utbrista: Iiihh så duktig den lilla är(hundar bär ofta spontant på pinnar). Detta är inte så tokigt eftersom djur inte uppfattar ironi utan reagerar på tonfallet. Om jag istället säger till Gubben oj vad du kan när han går ur lastbilen som han gör var dag blir det lite töntigt ( om han inte varit skadad och ej haft den förmågan på ett tag)

Likförbannat sker det gång på gång vid exempelvis ridningen.

Om ett ekipage av medelmåttig karaktär( jag räknar mig dit) gör en väldigt banal övning så kan man ibland få höra ett avgrundslikt Braaaaa från åskådarna och det kan göra en lite osäker på om man väcker löje eller bara skall piggas upp. Men det är också bra att ta ut de små detaljerna i allting för att få en anledning till att berömma. Gränsen är hårfin men vad tycker ni??   Kommentera!!!!!!!!!!!!!!!

Beröm även om....

Maten smakade för illa:

Ja ,saltet var ju ovanligt salt

Kompisens nya frisyr ser inte klok ut:

Fåglarna kommer att älska det

Saxen var nog inte slö

Du är en riktig glädjespridare

Ett konstverk som man inte begriper sig på gjort av en vän:

Vilka härliga färger eller om det var svartvitt kontrasterna är slående

När en vän tapetserat med fula tapeter:

Vad stort rummet blev

När någon rider utan att ha koll på kroppen (flaxar, nickar, studsar):

Vilken avslappnad sits du har

När någon sitter stelt och oföljsamt i sadeln:

Du har en snygg hållning

När någon gått ner ett halvt gram i vikt, oftast vet personen inte om det själv: Guuuu va smal du blitt du är en helt annan människa.

 

Ann-Louise

27 augusti 2008 11:45

Så sant så sant..... Får nog fundera lite på detta....

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

ylle

3 september 2008 06:02

Njaaaa, jag själv tycker nog att berömmet är mer värt om det inte är FÖR ofta förekommande... När det verkligen är BERÖM alltså! Litet smårar uppmuntran kan man ju aldrig få för mycket av.... Kommer ihåg en ridlektion för 45 år sen (ooops vad urgammal man är!) när vår stränga militäriska ridlärare plötsligt sa "BRAAA, lilla Block" vilket han aldrig gjort förut, det sitter fortfarande kvar i hjärnbarken på mig som ett Gyllene Ögonblick... men så fick jag sällan beröm hemma heller. När det gäller djuren tycker jag nog att man kan kosta på sig att ge beröm oftare, speciellt när de gör något rätt. Positiv förstärkning, så viktigt som träningsmetod! Fast Dina förslag till positiv förstärkning "så glada fåglarna ska bli" och "så stort rummet blev" är ju inte så dumt. Det är ju ett fint sätt att INTE ge beröm på... för, och här kommer slutklämmen, det viktiga är nog att berömmet kommer när man ärligt menar det! hälsnngar Ylle

http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se

 

Jenny

7 oktober 2008 11:04

Man kan inte ge för mycket beröm eller berömma fel saker....så länge det kommer spontant och äkta, uppbubblande ur hjärtat! :) Tänk inte så noga efter, så länge det är beröm kan det väl inte bli fel, eller? Det måste vara en väldigt osäker själ som mottar beröm och sedan förvandlar det till egen självkritit.

Med ridningen som exempel; det är ju i sig en väldigt enkel sak att bara skritta hästen i böjning på en volt. Förtjänar inga heja rop eller busvisslingar, men när man ser att hästen släpper spänningen och söker sig framåt nedåt och ger det där lilla extra, som vi sitter där och lirkar och bönar och ber om.....då förstår jag gott att ev. publik spontant reagerar med ett jaaaa, braaaa... Som ryttare ser jag det inte som kritik (typ; äntligen fick ryttar-kärringen till det), utan som en bekräftelse att de såg responsen som jag kände i hästen. Ha, så bra jag fick till det i några sekunder.... För alla vet ju att lyckan är oftast kort! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj oj, örnen flyger igen!!!!! Nya inlägg att vänta. Denna gång är temat vårt avlånga land. ...

Slut på sötebrödsdagarna. Efter att ha pluggat till produktionsingenjör (som gick ganska lätt) och fortfarande inte fått nåt jobb eftersom det inte finns någon produktion var det bara att plugga lite till, denna gång är det elanläggningsteknik som gä...

Stor packning liten häst trycktes in i vårt följe och så bar det iväg. Jag hade bestämt sedan länge att detta var en ödeshelg, om Bent tyckte att jag var en dålig ryttare skulle jag aldrig mer ta order om min ridning utan återgå till naturen och leva...

Livet är så oförutsägbart. Idag 1500 red en ung tjej ut på sin häst för att för första gången se på omgivningarna i sitt nya fina stall.Plötsligt ramlar hästen och reser sig inte mer. Vi grannar strömmade till med goda råd. Brandkåren kom med selar o...

Nedräkningen har börjat till denne häst-Messias ankomst i sverige. Den lilla trestadstruppen har fått sin sista briefing av vår lilla tränare som åkt runt i stugorna och kritiskt granskat pållarnas bakbenssättning. Formen har inte varit på topp hos n...