Jag jobbade ett kort tag på ett travstall i en annan kommun. I detta stall fanns ett flertal hästägare som då och då provade sina pållars lycka på den stora travbanan Axvalla.  Denna gång var det "min" Pålle som skulle ut och känna på lite fartvind. Farbröderna som stod för stallet var av den åsikten att töser skulle mest vara med som trevligt inslag och skulle inte göra tunga sysslor. Detta kunde i längden bli lite tråkigt då det mesta av stallgörat för dem räknades som tungt tex att tömma en kärra med skit. Skulle jag nån gång råkat göra det ändå skällde den ene ut den andre att han hade utnyttjat mig.

På tävlingsdagen var jag där i god tid för att göra iordning min Pålla detta beundrades hejdlöst av farbröderna som tyckte jag var enastående med alla borstar och när manen flätades hämtades tillochmed en anna gubbe för att besiktiga och beröma jobbet. Men när transportskydden skulle på sträcktes fyra nävar fram och skulle hjälpa för det var inte bra för min rygg att stå böjd och trixa (varför tänker ingen så nu när det behövs?) Resan dit var ganska kort och jag samåkte med hästen och två av farbröderna då det var bättre för mg att åka i deras nya bil och inte behöva frysa i "sketmercan" som de andra stuvade in sig .

Vi kom i god tid till loppen och det var nog tänkt så eftersom den sociala biten är väldigt viktig för många travfolk. Även den för dagen utvalda travkusken var social och skulle bara köra 3 lopp så han hade gott om tid. Han hade dessutom tagit med en alldeles egen stalltjej som höll honom i ett järngrepp. Tjejen pratade mest snusk och körsvenen blev då och då förlägen. Alla bestämde sig för att gå och äta och där inne berättade jag för honom att jag ägde 2 travpållar som dock avslutat sin travkarriär men han höll med om att deras härstammning var intressant. Längre kom vi inte förrän hans stalltjej skrek: HAR NI SETT ATT DEN FAAN VÄGRAR ATT TA AV SIG MÖSSAN NÄR VI SKALL ÄTA,  OCH DET ÄR FÖR ATT HAN SER UT SOM EN MÅNLANDNINGSBANA PÅ SKALLEN! Kepsen rycktes av Körsven och en tösnäve smaskade till flinten ljudligt. Jag log behärskat men de andra som heller inte hade nåt vidare hår skrattade så pyttipannan for över bordet.

(Senare i livet blev jag jobbarkompis med tjejens far och fick då förståelse för hennes inte allt för artiga sätt)

Efter maten var det dax att sela på och jag blev handräckt precis som en läkare. Värmningen gick bra och hästen togs in i boxen för en stunds vila.

Just då fanns det inte mycket för mig att göra och jag sade att det nog var lite kyligt i vinden. En "björntröja" sträcktes fram och jag behövde inte frysa mer.

SICKEN DUM GUBBE

Jag gick lite fram å tillbaka för att titta på folk och fäste ögonen på två flitiga tjejer som tog hästen från en mera namnkunnig tränare med ett sällsamt dåligt humör och taskig ledarstil. Trots tjejernas slit var han inte nöjd utan skrek som en bandhund medan de selade av hästen som tydligen inte gjort så bra ifrån sig på banan. Då denne tränaren sedan gick för att endast själv få mat medan tjejerna tog sig en välbehövlig paus sedan han gått runt hörnet kom vi att prata en stund. De var inte nöjda med sin anställning och skulle avsluta den snarast ty tränaren deras var känd för sitt dåliga lynne. De hade tänkt sig att fortsätta med hästar dock ej med dressyr som var lika roligt som att se målarfärg torka och defenitivt inte mera trav efter denna tur till banan. Jag tyckte lite synd om dessa förstunden kedjerökande och tandgnisslade tjejer men vi hann inte prata mer för de hade sysslor att utföra innan tränarn kom tillbaka.

Slutet bara delvis gott

"Min" pålle kom på tredje plats och när hon gick över mållinjen blev jag nupen hårt i armen och lovad maltwiskey av ett glatt stalgäng. Dagen hade varit lång och jag satte mig i boxen med min pålle för att prata en stund och nån tittade över boxkanten med förvånad min.

- Du kan inte sitta där gubbarna pissar i boxarna det gör alla på travet.

-BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!!!!!!!!!!!!!